Information om kransledighet för 2026
Med kransledighet menas rätten till ledighet lördag och söndag som infaller i direkt anslutning till semesterledigheten. Ansökan om kransledighet kan göras av arbetstagare som söker en sammanhängande semesterledighet om minst 19 kalenderdagar (arbetsdagar och F/FP i schemat) exklusive kransledighet. Om ansökt kransledighet beviljas dras semestertimmar för dessa dagar, precis som vid övrig semester.
Kransledighet är en rättighet enl Semesterlagen 9 §, men som vid särskilda skäl kan avslås. Särskilda skäl föreligger om säkerheten på arbetsplatsen äventyras eller om viktiga samhällsintressen – t.ex. att sjukvård, kommunikationer och annan samhällsservice skulle äventyras av att verksamheten avbryts eller att kompetensnivån inte går att upprätthålla. Svårigheter att rekrytera vikarier är inte i sig ett särskilt skäl utan arbetsgivaren måste så långt som möjligt vidta förebyggande åtgärder för att säkra en tillräcklig bemanning för att kunna bevilja kransledighet, exempelvis genom sommarschema, omprioriteringar i verksamheten osv. Det kommer finnas en verktygslåda som stöd för verksamheten på Krimnet.
För ansökningar om kransledighet gäller att sista ansökningsdag är samma som för huvudsemestern, dvs 1/3. Besked på kransledigheterna ska ges samtidigt som besked om huvudsemestern, dvs 31/3.
Ansökan om kransledighet i Heroma ska göras som semester, i separat ärende för aktuellt veckoslut, och varje ansökan måste bedömas separat. I de fall arbetsgivaren nekar sökt kransledighet med hänvisning till särskilda skäl ska orsak till detta dokumenteras för varje enskild ansökan. Av dokumentationen ska skälet till att ansökan avslås framgå. Eftersom det inte finns någon uppföljningsmöjlighet i Heroma kommer dokumentationen att behöva göras i separat fil av RSB, i samråd med berörd lokal chef, och ska redovisas till KVC.
Dokumentation kransledighet Mall KVC ska vid april månads MBL 19 informera personalorganisationerna om antal arbetstagare som ansökt om kransledighet samt hur många av dessa som kunnat godkännas alternativt fått avslag.
Denna informationen har gått ut till samtliga VO, men är inte säker på att lokal arbetsgivare har informerat berörda arbetstagare hanteringen av Kransledighet.
Christer Hallkvist - Förhandlingsorganisationen SEKO Kriminalvård
Frågor & Svar om förstadagsintyg
Då det finns många som har en del korttidsfrånvaro som kan arbetsgivaren bestämma att ni ska kunna uppvisa ett förstadagsintyg.
Därför så har vi samlat lite frågor och svar på dessa frågor.
Vilka regler gäller för förstadagsintyg?
Hur fungerar förstadagsintyg vid sjukdom? När kan chefen kräva intyget? SEKO reder ut vilka regler som gäller.
Vad är ett förstadagsintyg?
SVAR: Ett förstadagsintyg betyder att arbetsgivaren kräver att arbetstagaren lämnar ett läkarintyg redan från sjukanmälningsdagen från och med första dagen i varje kommande sjukperiod.
När kan arbetsgivaren kräva förstadagsintyg?
SVAR: Nej, det måste föreligga ”särskilda skäl”. Det kan vara att en arbetstagare har många korta sjukdomsfall under en begränsad tid utan att ha haft kontakt med läkare och utan att det har framkommit något som tyder på att hen lider av någon kronisk sjukdom eller liknande.
Får chefen kräva sjukintyg tidigare än efter sju dagar?
SVAR: Ja, detta framgår av vårt villkorsavtal 7 kapitel § 3.
Finns det skäl som gör att arbetsgivaren inte har rätt att kräva förstadagsintyg?
SVAR: Om det inte finns särskilda skäl (om intyget hämtas med stöd av sjuklönelagen). Arbetsgivaren får inte heller kräva förstadagsintyg på ett godtyckligt eller på ett sätt som skulle kunna innebära diskriminering enligt diskrimineringslagen och det får inte heller vara en form av bestraffning av arbetstagaren. Det kan också vara att arbetstagaren har upprepad korttidsfrånvaro på grund av kronisk sjukdom.
Hur länge har arbetsgivaren rätt att kräva förstadagsintyg?
SVAR: Beslutet om krav på förstadagsintyg får inte gälla längre tid än 12 månader. (Det kan vara reglerat olika i kollektivavtal.)
Vad händer efter tolv månader?
SVAR: Då upphör kravet med förstadagsintyg. Vill arbetsgivaren fortsätta så krävs en ny utredning, ett nytt beslut och det måste finnas särskilda skäl.
Kan jag vägra lämna in förstadagsintyg?
SVAR: Ja, men du riskerar då att arbetsgivaren inte utger någon sjuklön.
Måste intyget precisera varför jag är sjuk?
SVAR: Nej. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdom utan det ska bara framgå i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdomen.
Vad händer om jag inte får någon läkartid?
SVAR: Om man kan påvisa att man gjort allt för att få en tid så kan det vara ett godtagbart skäl.
Det kan vara reglerat i kollektivavtalet att arbetsgivaren ska anvisa läkare. Exempelvis företagshälsovården.
Kan jag lämna in ett förstadagsintyg från en nätläkare?
SVAR: Man bör prata med sin arbetsgivare om vilka regler som finns kring läkare. Det borde vara möjligt om en nätläkare kan bedöma nedsättning av arbetsförmågan (men det kan vara reglerat att arbetsgivaren anvisar läkare, se svaret ovan).
Kan arbetsgivaren kräva att jag ska betala läkarbesöket för att få intyget?
SVAR: Ja, det kan arbetsgivaren göra. Men om arbetsgivaren anvisar en läkare kan det finnas bestämmelser i kollektivavtalet om vem som ska betala för besöket.
Vad händer om jag får förstadagsintyget först senare under sjukdomsperioden?
SVAR: Då kan arbetsgivaren hålla inne sjuklönen. Om arbetstagaren lämnar in intyget senare får man bedöma om det utgör sådana godtagbara skäl som beskrivs i fråga 10 ovan.
Kan arbetsgivaren kräva förstadagsintyg samtidigt som jag ringer och sjukanmäler mig?
SVAR. Nej. Ett krav på förstadagsintyg ska vara skriftligt, så arbetsgivaren kan inte muntligen via telefon meddela att han/hon kräver förstadagsintyg.
Om jag byter jobb kan nästa arbetsgivare se att jag varit tvingad att lämna förstadagsintyg?
SVAR: Nej.
Källa: Annika Wahlström, förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd.